Stadgar

Stadgar för Gnosjö arbetarekommun.

Avvikelse från grundstadgarna är skrivet i kursiv stil.

  • 1 Arbetarekommunens uppgift

Arbetarekommunen ansvarar för

* opinionsbildning för partiets idéer och politik inom kommunen

* kommunikation med väljare inom kommunen

* valorganisationen i sitt verksamhetsområde

* utveckling av politiken inom kommunen

* val av politiskt förtroendevalda

* utveckling av förtroendevalda

* utveckling av studieverksamheten

* medlemsintroduktion

* facklig-politisk och övrig organisationsverksamhet

* stöd för organisations- och verksamhetsutveckling i de socialdemokratiska föreningarna

  • 2 Organisation

Moment 1

Arbetarekommunen är partiets lokala huvudorganisation och ska omfatta verksamheten i Gnosjö kommun. Eftersom förutsättningar saknas inom arbetarekommunen för en

förenings-/klubborganisation enligt moment 3, är arbetarekommunen också partiets grundorganisation

Moment 2

Arbetarekommunen antar för sitt verksamhetsområde en organisationsplan. Av denna ska framgå vilka socialdemokratiska föreningar och klubbar som ingår i arbetarekommunen.

Arbetarekommun med medlemmar som inte önskar ha sitt partimedlemskap i någon av de existerande föreningarna/klubbarna ska samla dessa medlemmar i en för hela arbetarekommunen gemensam fri grupp.

Moment 3

Arbetarekommunens styrelse ansvarar för att det inom arbetarekommunens verksamhetsområde finns en förenings/klubb- och valorganisation med anknytning till bostadsområden och arbetsplatser.

  • 3a Medlemskap i arbetarekommunen

Moment 1

Samtliga inom en primärkommun befintliga socialdemokratiska föreningar och klubbar, socialdemokratiska kvinnoklubbar grupper inom Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, socialdemokratiska studentklubbar, förening inom HBT-Socialdemokrater Sverige samt medlemmar i den fria gruppen ska ingå i arbetarekommunen.

SSU-kommun/SSU-klubb som erkänner partiets stadgar och som begär inträde i arbetarekommunen ska beviljas detta.

Vid anslutning till arbetarekommuner ska samtliga medlemmar i sådan SSU-kommun/SSU-klubb som har fyllt femton år tillhöra arbetarekommunen.

Moment 2

Lokal facklig organisation kan anslutas som medlem till arbetarekommun. Organisationens medlemmar erhåller partimedlemskap efter individuell ansökan.

Moment 3

Medlem i det socialdemokratiska partiet erhåller vid inträde sitt partimedlemskap i den grundorganisation denne väljer att tillhöra eller i den fria gruppen i den arbetarekommun och det partidistrikt där denne bor. Medlem kan därefter överföra sitt partimedlemskap till en grundorganisation i en annan arbetarekommun.

  • 3b Medlems rättigheter och skyldigheter

Moment 1

Medlemskap i det socialdemokratiska partiet ger medlemmen rätt till

* att delta i föreningars och arbetarekommuners mötes– och studieverksamhet

* att rösta vid medlemsmöten, kongressval och allmänna omröstningar

* att kunna väljas till förtroendeuppdrag inom partiet och i politiska församlingar

* att få information om partiets ställningstaganden i politiska och organisatoriska frågor

* att ställa förslag vid möten i socialdemokratiska föreningar och arbetarekommuner

* att motionera till årsmöten och kongresser

* att delta i rådslag anordnade av partiet, partidistrikt eller arbetarekommun

Moment 2

Medlem av det socialdemokratiska partiet

måste erkänna partiets grundläggande idéer som de uttrycks i partiprogram och stadgar

är skyldig att betala av partiet fastställd medlemsavgift

* får inte uppträda osolidariskt mot partiet

* får inte propagera i strid mot partiets grundläggande idéer

* får inte skada partiet eller dess verksamhet

  • 4 Avgifter

Uppbörden av avgifterna ombesörjs av partistyrelsen. Inbetalade avgifter för arbetarekommunen utbetalas av partistyrelsen per den 30 juni och den 31 december det år som avgifterna har erlagts av medlemmen.

  • 5 Möten

Moment 1

Arbetarekommunens medlemsmöte är högsta beslutande organ, såvida inte representantskap införts, vilket i så fall övertar medlemsmötets befogenheter.

Moment 2

Arbetarekommun kan vid årsmöte besluta om införande av representantskap.

Moment 3

Har arbetarekommunen infört representantskap ska alla till arbetarekommunen anslutna föreningar och klubbar välja ombud direkt till representantskapet i förhållande till antalet partimedlemskap i föreningen eller klubben, enligt regler som i övrigt fastställs av arbetarekommunens årsmöte.

Moment 4

Årsmöte hålls före mars månads utgång.

Kallelse skall ske senast 14 dagar före mötet.

Moment 5

Vid årsmötet skall följande ärenden behandlas.

  1. Fastställande av dagordning
  2. Mötets behöriga utlysning
  3. Val av två protokolljusterare tillika rösträknare
  4. Val av ordförande för mötet
  5. Val av sekreterare för mötet
  6. Styrelsens och revisorernas berättelser för föregående år
  7. Rapport från kommunfullmäktigegruppen
  8. Rapport från föreningar/klubbar
  9. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen
  10. Val av styrelse och ersättare
  11. a) Ordförande/Kassör för två år
  12. b) Facklig representant
  13. c) Studieorganisatör
  14. d) Tre övriga styrelseledamöter för två år
  15. e) Tre ersättare ett år
  16. Val av info-kommité för ett år
  17. Val av representanter till kommunens pensionärsråd för ett år
  18. Val av Teaterombud för ett år
  19. Val av ombud till ABF för ett år
  20. Val av tre revisorer och tre ersättare för ett år
  21. Val av valberedning för ett år
  22. Riktlinjer för den kommande verksamheten
  23. Arvoden till styrelsen
  24. Förslag till budget för kommande år
  25. Beslut om firmatecknare

21.Övriga frågor

Moment 6

Motion till medlemsmöte respektive representantskapsmöte kan väckas av varje enskild partimedlem eller socialdemokratisk grundorganisation som tillhör arbetarekommunen.

Motion ska sändas till arbetarekommunens styrelse senast 31 januari.

Moment 7

Vid beslut om styrelsens ansvarsfrihet har styrelsens ledamöter inte rösträtt.

Moment 8

Omröstningar sker öppet. Rösträtten får inte överlåtas. Personval sker då någon så begär med slutna sedlar.

Vid slutet val förs kandidaterna upp i bokstavsordning på valsedeln. Godkänd valsedel ska uppta det antal personer som ska väljas. Valsedel som upptar fler eller färre namn är ogiltig. Vald är den eller de som fått högsta röstetalen, såvida inte mötet beslutar att enkel majoritet ska gälla för att bli vald.

Uppstår lika röstetal vid sluten omröstning kan ytterligare valomgång genomföras. Om lika röstetal uppstår i omröstning där enbart två kandidater deltar avgör lotten. Uppstår lika röstetal vid öppen omröstning gäller den mening som biträds av tjänstgörande ordförande.

Moment 9

Årsmötet väljer en valberedning jämte ersättare för denna under en tid av minst ett och maximalt fyra år.

Förslag på kandidater för val på årsmötet sänds till valberedningen senast 31 januari. Efter nomineringstidens utgång äger endast valberedningen rätt att föreslå kandidater.

Moment 10

Övriga ärenden på medlemsmöte och/eller årsmöte skall vara upptagna på dagordningen vid kallelsen för att kunna leda till beslut på mötet. Arbetarekommunens styrelse skall yttra sig över samtliga ärenden som tas upp för beslut på mötet.

  • 6 Arbetarekommunens styrelse

Moment 1

Arbetarekommunens styrelse handhar ledningen av verksamheten i överensstämmelse med dessa stadgar och av partikongressen, distriktskongressen och arbetarekommunen fattade beslut.

Styrelsens uppgift är:

*att agitera för partiet och dess politik

*att utarbeta kommunalpolitiska program

*att ansvara för arbetarekommunens ekonomi och medlemsadministration

*att stödja de socialdemokratiska föreningarnas och klubbarnas verksamhet.

Styrelsen är, då arbetarekommunmöte inte är samlat, arbetarekommunens högsta beslutande organ.

Styrelsen har arbetsgivaransvar gentemot den personal som anställs på arbetarekommunens expedition, såvida man inte överlåtit detta på partidistriktets styrelse.

Moment 2

Arbetarekommunens styrelse ska bestå av sju ledamöter. För dessa skall tre ersättare utses. Styrelsen väljs för en tid av två år. Av styrelsens ledamöter väljs ordförande och kassör särskilt. Studieorganisatör och facklig ledare ska utses i arbetarekommunen och ska ingå i styrelsen

Antalet ledamöter i styrelsen ska bestå av ett ojämnt antal. Ena året väljs det mindre antalet ledamöter och det andra året de övriga.

Moment 3

Inom styrelsen kan verkställande utskott utses eller om årsmötet så beslutar kan verkställande utskottet väljas separat.

Moment 4

Vid förfall för ordinarie ledamot inträder ersättare som ordinarie i den ordning de blivit valda.

Ersättarna har yttrande och förslagsrätt även när de inte ersätter ordinarie ledamot.

  • 7 Allmän omröstning

Moment 1

Styrelsen för arbetarekommunen kan i viss fråga låta företa allmän omröstning bland partimedlemmarna i arbetarekommunen. Sådan omröstning ska vara rådgivande.

Moment 2

Slutligt beslut i ärende som varit föremål för allmän omröstning fattas av medlemsmöte respektive representantskapsmöte.

Moment 3

Regler för omröstningens genomförande fastställs av arbetarekommunens styrelse.

  • 8 Revision

Moment 1

Tre revisorer och tre ersättare väljs årligen av årsmötet. Ersättarna inkallas vid förfall för ordinarie revisor i den ordning de blivit valda.

Moment 2

Till arbetarekommunens årsmöte avger revisorerna utlåtande över räkenskaperna och styrelsens verksamhet under föregående år samt tillstyrker eller avstyrker ansvarsfrihet.

  • 9 Allmänna val och kommunala frågor

För kandidatnominering vid allmänna val, samarbetet mellan de förtroendevalda och partiorganisationerna samt behandling av landstings- och primärkommunala frågor gäller partiets ”Regler för upprättande av valsedlar i allmänna val och val inom Svenska kyrkan”, ”Regler för kandidatnomineringar till övriga uppdrag”, ”Regler för samarbetet mellan förtroendevalda och partiorganisationerna” och ”Regler för behandling av landstings- och primärkommunala frågor”.

  • 10 Allmänna bestämmelser

Moment 1

Arbetarekommun kan inte läggas ner utan distriktsstyrelsens godkännande. Om arbetarekommun läggs ner ska samtliga dess tillgångar tillfalla partidistriktet.

Moment 2

Tilläggsstadgar för arbetarekommun kan antas vid arbetarekommuns årsmöte. Sådana stadgar får inte stå i strid med eller upphäva innehållet i dessa grundstadgar.

Moment 3

Grundstadgarna kan endast ändras eller upphävas av ordinarie partikongress. Arbetarekommun kan hos partistyrelsen ansöka om dispens från dessa stadgar.

Regler för upprättande av valsedlar i allmänna val och val inom Svenska kyrkan

Allmänna regler

  1. Partimedlem som innehar europaparlaments-, riks- eller kommunalpolitiska förtroendeuppdrag eller uppdrag inom Svenska kyrkan ska genom uppdragen medverka i genomförandet av socialdemokratins program, fastställda av partikongress, distriktskongress eller arbetarekommunmöte.
  2. Varje partimedlem och till partiet ansluten organisation har rätt att föreslå kandidater till sådana förtroendeuppdrag som avses i punkt 1.
  3. Partiets valsedlar ska upprättas så att jämn könsfördelning tillgodoses. En fortgående nyrekrytering av yngre krafter ska tillgodoses.
  4. Partiets valsedlar fastställs på möte, konferens eller genom allmän omröstning.
  5. För att främja ett enigt uppträdande vid allmänna val tillråds organisationer och partimedlemmar att motverka uppkomsten av så kallade spränglistor.
  6. Riks- och kommunalpolitiska uppdrag bör fördelas på så många medlemmar som möjligt.

Valberedning

  1. För att förbereda fastställandet av valsedel till riksdagsval utser distriktets ordinarie kongress en valberedning året före det år riksdagsval äger rum.
  2. För att förbereda fastställandet av valsedel till landstingsval beslutar distriktets ordinarie kongress året före det år landstingsval äger rum på vilket sätt valberedning ska utses.
  3. För att förbereda fastställandet av valsedel till fullmäktigeval utser arbetarekommunens årsmöte en valberedning året före det år fullmäktigeval äger rum.
  4. För att förbereda fastställandet av valsedel till kyrkofullmäktigeval utser arbetarekommunens årsmöte en valberedning året före det år fullmäktigeval äger rum. Arbetarekommunen kan delegera uppgiften att utse valberedning för kyrkofullmäktige till socialdemokratisk förening.
  5. För att förebereda val till stiftsfullmäktige och kyrkomötet utses i samråd med partistyrelsen en valberedning för varje stift bestående av representanter för de partidistrikt som helt eller till del ingår i stiftet.
  6. Inom valberedning kan arbetsutskott utses.
  7. I partidistriktets valberedning bör minst en representant från partidistriktets fackliga utskott ingå.
  8. I arbetarekommunens valberedning bör minst en representant från arbetarekommunens fackliga utskott ingå.

Kandidatnomineringar

  1. Förslag på kandidater till riksdags- och landstingsval sänds till distriktsstyrelsen inom av denna fastställd tid. Detta ska skriftligen meddelas arbetarekommuner och socialdemokratiska föreningar och klubbar.
  2. Partimedlemmar, till partiet anslutna organisationer samt arbetarekommunens fackliga utskott sänder förslag på kandidater till riksdags-, landstings- och fullmäktigeval till arbetarekommunens styrelse inom av denna fastställd tid. Detta ska ske genom annonsering och skriftligt meddelande till anslutna organisationer samt arbetarekommunens fackliga utskott.
  3. Arbetarekommunen sänder till distriktsstyrelsen uppgift på alla föreslagna kandidater till riksdags- och landstingsval. Arbetarekommunen kan i yttrande rangordna kandidaterna.
  4. Efter nomineringstidens utgång äger endast valberedning rätt att föreslå kandidater. Sådan nominering får dock inte ske efter det att beslut fattats om allmän omröstning.

Provval

  1. Under nomineringsprocessen kan rådgivande provval genomföras.
  2. Regler för rådgivande provval fastställs av distriktsstyrelsen i fråga om valsedlar för riksdagsval och landstingsval och av arbetarekommunens styrelse i fråga om valsedlar för fullmäktigeval.

Fastställande av valsedel på möte eller valkonferens

  1. Valberedning gör upp förslag till valsedel för riksdagsval. Förslaget föreläggs distriktsstyrelsen för yttrande.

Före den 15 april valåret ska valberedningens förslag och distriktsstyrelsens yttrande behandlas på distriktets valkonferens. Detta kan vara distriktets ordinarie kongress, om det i kallelsen angetts att denna kongress ska vara valkonferens. Om särskild valkonferens ordnas gäller i tillämpliga delar vad som stadgas för distriktets ordinarie kongress.

  1. Valberedning gör upp förslag till valsedel för landstingsval. Förslaget föreläggs distriktsstyrelsen för yttrande. Därefter behandlas valberedningens förslag och distriktsstyrelsens yttrande på möte eller valkonferens i varje landstingsvalkrets. Distriktsstyrelsen ordnar dessa möten eller valkonferenser före den 15 april valåret. Grunderna för representationsrätt vid sådan valkonferens fastställs av distriktets ordinarie kongress.

Om partidistriktets ordinarie kongress så beslutar – senast året före det år landstingsval äger rum – övertar distriktets valkonferens behandlingen av distriktsstyrelsens yttrande och valberedningens förslag till valsedlar inom samtliga landstingsvalkretsar.

  1. Valberedning gör upp förslag till valsedel för fullmäktigeval. Förslaget föreläggs arbetarekommunens styrelse för yttrande. Därefter behandlas valberedningens förslag och yttrandet från arbetarekommunens styrelse på arbetarekommunens möte före mars månads utgång valåret.
  2. Vid fastställande av valsedel på möte eller valkonferens ska omröstning ske plats för plats.

För placering på valsedel fordras att kandidat fått minst en röst över hälften av samtliga godkända röster. Uppnås inte sådan majoritet företas omval mellan de båda som erhållit högsta röstetalen. Vid lika röstetal avgör lotten.

Om någon så begär ska omröstning ske med slutna sedlar, såvida inte partidistrikt eller arbetarekommun i sina tilläggsstadgar infört andra regler för sluten omröstning.

Fastställande av valsedel genom allmän omröstning

  1. Om minst 1/3 av de närvarande röstberättigade på möte eller valkonferens kräver allmän omröstning bland partimedlemmarna ska sådan omröstning äga rum. Krav om allmän omröstning behandlas sedan valsedel gjorts upp enligt punkt 4, ”Fastställande av valsedel på möte eller valkonferens”. Bestämmelser för allmän omröstning, utöver här angivna, fastställs samtidigt.
  2. Vid allmän omröstning används som valsedel den valsedel som gjorts upp enligt punkt 4, ”Fastställande av valsedel på möte eller valkonferens”. På valsedel anges regler för omröstningen. I vallokal ska förteckning finnas över samtliga kandidater som nominerats inom föreskriven tid.
  3. Röstande som önskar ändra placeringen av kandidaterna på valsedel kan göra detta genom numrering. Valbara är alla medlemmar som inom föreskriven tid nominerats.
  4. Giltig är endast valsedel som upptar det antal namn valsedel i slutligt skick ska uppta. Valsedel som efter strykningar upptar fler eller färre namn är ogiltig.
  5. Valsedel som ger anledning till tvekan om den röstandes önskan kasseras.
  6. Efter allmän omröstning placeras kandidaterna på partiets valsedel enligt följande regler. Första platsen besätts av den kandidat som erhållit flest godkända röster på denna plats. Andra platsen besätts av den kandidat som sammanlagt erhållit flest godkända röster på första och andra platserna. Tredje platsen besätts av den kandidat som sammanlagt erhållit flest godkända röster på första, andra och tredje platserna. Därpå följande platser tillsätts med samma beräkningsmetod som ovan. Vid lika röstetal avgör lotten.

Regler för kandidatnomineringar till övriga uppdrag

Landstingsuppdrag

  1. Förslag på kandidater till val som förrättas av landstingsmötet samma år som allmänna val ägt rum förbereds av en valberedning som utses av partidistriktets årskongress. I valberedningen bör även ingå representanter från partidistriktets och landstingsgruppens styrelser samt partidistriktets fackliga utskott.
  2. Förslag på kandidater till val som förrättas av landstingsmötet samma år som allmänna val ägt rum sänds till distriktsstyrelsen inom av denna fastställd tid. Detta ska skriftligt meddelas till arbetarekommuner, anslutna organisationer samt till arbetarekommunernas fackliga utskott.

Partimedlemmar, anslutna organisationer samt arbetarekommunernas fackliga utskott sänder förslag på kandidater till arbetarekommunens styrelse inom av denna fastställd tid.

Arbetarekommuns styrelse ska sända in uppgift på alla föreslagna kandidater till distriktsstyrelsen.

Arbetarekommunerna kan i yttrandet rangordna kandidaterna.

  1. Valberedningen upprättar förslag på kandidater. Partidistriktets styrelse behandlar förslaget. Därefter behandlar och fastställer landstingsgruppen samtliga valärenden och vidarebefordrar dessa till landstingets beredande organ. Om partidistriktets årskongress så beslutar behandlas valberedningens förslag av valkonferens innan det överlämnas till landstingsgruppen.
  2. Förslag på kandidater till fyllnadsval till styrelser och nämnder inom landstinget förbereds av landstingsgruppens styrelse och partidistriktets verkställande utskott, om partidistriktets ordinarie kongress inte har beslutat annorlunda.

Primärkommunala uppdrag

  1. Förslag på kandidater till val som förrättas av fullmäktige samma år som allmänna val ägt rum förbereds av en valberedning som utses av arbetarekommunens årsmöte.

I valberedningen bör även ingå representanter för arbetarekommunens och fullmäktigegruppens styrelser samt arbetarekommunens fackliga utskott.

  1. Partimedlemmar, anslutna organisationer samt arbetarekommunens fackliga utskott sänder förslag på kandidater till arbetarekommunens styrelse inom av denna fastställd tid. Detta ska meddelas skriftligt och genom annonsering till anslutna organisationer samt arbetarekommunens fackliga utskott.
  2. Efter nomineringstidens utgång äger endast valberedningen rätt att föreslå kandidater till val som förrättats av fullmäktige samma år som allmänna val har ägt rum. Valberedningen upprättar förslag på kandidater. Förslaget föreläggs arbetarekommunens styrelse för yttrande. Därefter behandlas förslagen på arbetarekommunens möte. Fullmäktigegruppen fastställer samtliga valärenden och vidarebefordrar dessa till kommunens beredande organ. Valberedningens förslag samt yttranden från arbetarekommunens styrelse ska senast 14 dagar före arbetarekommunens möte sändas till anslutna organisationer.
  3. Förslag på kandidater till fyllnadsval, som förrättas av fullmäktige, förbereds av arbetarekommunens verkställande utskott och fullmäktigegruppens styrelse, om inte arbetarekommunens årsmöte har beslutat annorlunda.

Uppdrag inom Svenska kyrkan

  1. Förslag på kandidater till val, som förrättas av kyrkofullmäktige samma år som val ägt rum, förbereds av en valberedning som utses av arbetarekommunens/föreningens årsmöte. I valberedningen bör även ingå representanter för arbetarekommunens/föreningens och kyrkofullmäktigegruppens styrelser samt arbetarekommunens fackliga utskott.
  2. Förslag på kandidater sänds till arbetarekommunens/föreningens styrelse inom av denna fastställd tid. Detta ska meddelas skriftligt och genom annonsering till anslutna organisationer samt arbetarekommunens fackliga utskott.
  3. Valberedningen upprättar förslag på kandidater. Förslaget föreläggs arbetarekommunens/föreningens och kyrkofullmäktigegruppens styrelser för yttrande. Därefter behandlar arbetarekommunens/föreningens möte förslag och yttrande innan kyrkofullmäktigegruppen fastställer samtliga valärenden.
  4. Förslag på kandidater till fyllnadsval och andra val, som förrättas av kyrkofullmäktige under treårsperioden, förbereds av kyrkofullmäktigegruppens styrelse och arbetarekommunens verkställande utskott, föreningens styrelse om inte arbetarekommunens/föreningens årsmöte har beslutat annorlunda.

Regler för samarbetet mellan förtroendevalda och partiorganisationerna

Det är angeläget att partiets förtroendevalda och övriga partimedlemmar upprätthåller en fast och obruten kontakt. Därutöver måste förutsättningar skapas för goda kontakter mellan de förtroendevalda och den väljarkår de representerar.

De förtroendevalda är visserligen utsedda att under fri och förbehållslös prövning fatta beslut om de åtgärder som är väsentliga för medborgarna, men de är också ombud för väljarna och partiet och ska därför delta i möten och andra partisammankomster för att ta del av medlemmarnas och väljarnas synpunkter och förslag samt lämna information om partiets politik.

Partiets medlemmar måste alltid vara medvetna om att politikens alla detaljer inte kan bestämmas på möten. Huvudlinjerna i partiets politik utformas i partiprogrammet, i distriktens länspolitiska program och i arbetarekommunernas kommunalpolitiska handlingsprogram.

Dessa program och partiorganisationernas beslut i övergripande och principiellt viktiga frågor utgör riktlinjer för partiets förtroendevalda. Medlemmar och organisationer bör vid bedömning av de förtroendevaldas sätt att handha uppdragen ta hänsyn till de olika skäl som legat till grund för deras ställningstaganden.

Förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter

Rättigheter

En medlem som uppbär offentligt förtroendeuppdrag på partiets mandat har förutom de rättigheter som tillkommer honom/henne som medlem

* rätt att delta i studieverksamhet som anordnas för offentligt förtroendevalda

* rätt att i enlighet med partiets principer och politiska program förbehållslöst bilda sig en egen uppfattning om och fatta beslut inom det område som förtroendeuppdraget omfattar.

Skyldigheter

En medlem som uppbär offentligt förtroendeuppdrag på partiets mandat har förutom de skyldigheter som tillkommer honom/henne som medlem

* skyldighet att låta sina beslut vägledas av partiets idéer och fattade principbeslut

* skyldighet att upprätthålla en fast och obruten kontakt med partiorganisationen, till exempel genom att regelbundet delta i partiverksamheten

* skyldighet att fortlöpande kommunicera med partiorganisationerna om utvecklingen inom det område som förtroendeuppdraget omfattar

* skyldighet att erlägga de så kallade kansliavgifter som har beslutats av partiet

* skyldighet att uppträda på ett sätt som är förenligt med socialdemokratins värdegrund.

Regler för behandling av primärkommunala frågor

  1. Ledamöter och ersättare av fullmäktige, vilka tillhör Sveriges socialdemokratiska arbetareparti, ska bilda en fullmäktigegrupp.
  2. Ledamöter och ersättare i kommunal nämnd eller styrelse ska bilda en partigrupp.
  3. Stadgar för fullmäktigegruppen fastställs av arbetarekommunens årsmöte. Före fastställandet ska fullmäktigegruppens och arbetarekommunens styrelse yttra sig över stadgeförslag.
  4. Arbetarekommunen fastställer inför de allmänna valen partiets kommunalpolitiska handlingsprogram och lokala aktionsprogram. Programmen utgör riktlinjer för partiets förtroendevalda. Kommunala frågor som har stor principiell eller ekonomisk betydelse ska behandlas på arbetarekommuns möte.

Kommunala frågor av stor betydelse för området ska behandlas av de socialdemokratiska föreningarna och klubbarna. Fullmäktigegruppen ska lämna rapport om sin verksamhet under föregående år till arbetarekommunens årsmöte. Rapporten införs i arbetarekommunens verksamhetsberättelse.

  1. När efter allmänt val sammanräkningen är klar av ledamöter till fullmäktige ska arbetarekommunens styrelse kalla valda fullmäktigeledamöter och ersättare samt arbetarekommunens styrelse till gruppmöte.
  2. Minst en gång årligen ska arbetarekommunens styrelse, fullmäktigegruppens styrelse och gruppordförandena i kommunens styrelser och nämnder ha överläggningar om den kommunala verksamheten. Arbetarekommunens styrelse kallar till denna överläggning.
  3. Partigruppen i lokala organ ska årligen lämna rapport om sin verksamhet till de socialdemokratiska föreningarna och klubbarna inom sitt område.
  4. Partistyrelsen fastställer normalstadgar för socialdemokratiska fullmäktigegrupper.
facebook Twitter Email